Claude Lévi-Strauss fyller 100 år

Han har brukt livet på å kartlegge menneskesinnet. Når du forstår hva han tenker, ser du verden på en helt annen måte etterpå, sier Thomas Hylland Eriksen om Claude Lévi-Strauss som idag fyller 100 år.

Lévi-Strauss er en av de største nålevende antropologer og blir hyllet i aviser og blogger verden over. I Norden har antropologens 100årsdag fått heller liten oppmerksomhet.

Til Klassekampen sier Thomas Hylland Eriksen:

- I samfunnsvitenskapene snakker man gjerne om sosiale strukturer, men Lévi-Strauss innførte begrepet om sinnets struktur. I dette fullbyrdet han på mange måter den franske sosiologen Émile Durkheims prosjekt om å vise at det finnes allmenne lover for sosial integrasjon. Hvis Durkheim skulle ha rett, måtte det bety at alle mennesker må ha felles mentale strukturer. Nå ser det jo også ut til at hjerneforskningen vil gi ham delvis rett. Man har begynt å få kunnskaper om hjernen som ikke fantes da han skrev sine hovedverker.

Hylland Eriksen har benyttet seg særlig av Lévi-Strauss’ teorier om slektskap som han overført til sine egne arbeider om nasjonen og det nasjonale:

- Hans slektskapsbegrep innebærer at man ikke bare kan studere det som avstamning. Grunnlaget for slektskapet ligger for Lévi-Strauss i svogerskapet, altså når en mann gir sin søster til en annen mann. Dette skaper en form for gjensidighet i forholdet som tidligere hadde vært tillagt liten betydning.

- Det handler om å stille spørsmålet: Er vi en nasjon fordi vi har de samme stamfedrene, eller er vi en nasjon fordi vi kan kommunisere med hverandre?

>> les hele saken i Klassekampen

Idehistoriker Christina Schmidt fra Göteborgs universitet har skrevet en fin tekst som skiller seg ut fordi hun ikke ser Levi-Strauss først og fremst som strukturalist.

Tvivelsutan är Lévi-Strauss fortfarande aktuell, men inte i första hand som strukturalist utan som en försoningens antropolog. Inför vår förgänglighet menar han att den estetiska kontemplationen, särskilt musiken, utslocknandet av jaget och medlidandet kan verka försonande. Gentemot den västerländska respektlösheten mot allt levande representerar antropologen i sin tur, som ”själva symbolen för försoning”, ett försök till återlösning.


(…)

Genom att framställa honom som rationalist har man osynliggjort såväl att han är en mångbottnad och motsägelsefull tänkare, som att han är nyskapande och bygger sin kunskap på källor från olika discipliner. De romantiska tankefigurer som genomsyrar hans verk har likaså fallit helt utanför bilden.



Att läsa Lévi-Strauss böcker kan liknas vid att ge sig ut på fältforskning i främmande land. Läsaren tvingas lämna innötta kategorier, samtidigt som hon måste vara beredd på att möta kylan, ty författaren skapar distans till läsaren. Man måste därför läsa honom på samma sätt som en antropolog närmar sig en främmande folkgrupp – inifrån, på dess villkor, i en hermeneutisk tolkningsprocess. Vad man då möter är snarast en 1800-talsromantiker och civilisationskritiker.

>> les hele saken i Svenska Dagbladet

Dessuten fant jeg en kort sak i Aftenposten og Sydsvenskan.

Antrobloggerne på Savage Minds har feiret bursdagen med en serie Levi-Strauss-sitater. Kollegane fra Material World lagde blant annet et spesielt bursdagskort

Se også dekningen i engelskspråklige media