Bok: Menneskenes behov for å klassifisere

Sosialantropolog Thomas Malm er aktuell med en tverrfaglig bok om menneskenes behov for å klassifisere planter, dyr og hverandre, melder Dagens Nyheter. Thomas Malm er ikke bare antropolog, men også humanøkolog og har studert biologi. En sjelden kombinasjon.

Anmelder Nils Uddenberg skriver:

En stor del av hans bok spinner kring temat hur människor tänker om sig själva och andra. Att ställa ett ”vi” mot ett ”dom” tycks vara djupt rotat i människans (biologiska?) natur; ett folks beteckning på sig själva betyder ofta just ”folket” eller ”människorna” och den egna gruppen jämförs sedan med alla andra, som ofta karaktäriseras i nedsättande ordalag.
(…)
Människorna tycks ha en oemotståndlig böjelse för att skilja ut och benämna alla de djur och växter de träffar på i naturen. Lika tvångsmässigt rangordnar de dem i ”högre” och ”lägre”, ”primitiva” och ”avancerade”, ”ädla” och ”mindre ädla”. Lägger man samman dessa två tendenser landar man i den tankefigur som idéhistorikerna ömsom brukar benämna ”skapelsens”, ”tillvarons” eller ”varandets stora kedja”.

Om denna tankefigur har docenten i socialantropologi, humanekologen Thomas Malm skrivit en mycket tankeväckande bok: ”Den omöjliga kedjan. Människan och mångfaldens mönster”.
Malms bok är överflödande rik – på gränsen till spretig: idéhistoria, antropologi, etnobiologi, lingvistik och evolutionslära trängs mellan pärmarna.

Klassifiseringen av mennesker, planer og dyr er en side av samme sak:

När biologerna under 1800-talet började tala om biologisk utveckling tänkte de sig gärna att den hade resulterat i alltmer avancerade varelser. Till och med Darwin, som ändå bemödade sig om att presentera en teori utan varje övernaturligt inslag, talade ständigt om ”högre” och ”lägre” organismer.

Den ”naturens trappa” från de ”lägsta” till de ”högsta” varelserna som först hade introducerats av Aristoteles överlevde alltså det paradigmskifte som evolutionsläran innebar. Men från att tidigare ha varit tidlös, fick ”varandets kedja” nu en tidsdimension. De ”primitivaste” organismerna var äldst, medan evolutionens senaste lycko kast – Homo sapiens – gungade på den högsta kvisten i utvecklingsträdets krona.
(…)
Darwins utvecklingslära landade mitt i den kolonialistiska epoken och kom omedelbart att exploateras. Om människosläktet hade utvecklats från några aplika förfäder låg det bara alltför nära till hands att tänka sig att de främmande folkslagen var kvarglömda rester längs den paradgata som förde från apa till europé.

>> les hele anmeldelsen i Dagens Nyheter

På Malms nettside ligger det også en tekst som heter Humanekologin och ”de två kulturerna”: En tvärvetenskaplig universitetslärares reflexioner

SE OGSÅ:

How to challenge Us-and-Them thinking? Interview with Thomas Hylland Eriksen

Antropress: Sammenhengen mellom naturvern og apartheid

Slik preger kristne ideer våre bilder av verden

Skal vi slutte å snakke om kultur?

Hvor nyttig er begrepene “vestlig” og “ikke-vestlig"?